I guess I'm on my way.

259691-145

Nu när dagen börjar lida mot sitt slut och telefonen är upphittad kan jag inte sluta ångra att jag lämnade mina favorittrosor som souvenir hos den okända yngligen. Det fanns ingen tid till att leta efter ett par trosor på vift när jag med bh och stumpbyxor i ena handen och med skor i den andra tassade på tå därifrån för att undkomma en vad som kunde ha blivit pinsam morgon, och för att undkomma föräldrar. Mamman lyckades jag inte skaka av mig. Hon öppnade sovrumsdörren i samma stund som jag stängde lägenhetsdörren bakom mig. Precis när jag klivit in i hissen kommer hon ut ur lägenheten till hissen yrvaken med en ruffsig kalufs iförd morgonrock och säger god morgon för att sedan gå tillbaka in i lägenheten. Varför?

Bring it

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0