Pure Bullshit

Att på skakiga ben bege sig ner på stan för att inmundiga en frukost när man ser ut som en sönderknarkad hagga i sina bästa dagar ovanför fyrtioårssträcket kan aldrig sluta bra. Alla män man vill visa sin bästa sida för dyker självklart upp vid detta tillfälle. Det är som att någon utövar hämnd och samtidigt står framför mig och skriker "in your face sister". Vad har jag gjort denna värld för ont? Fiskpinnemannen, kräk- och spymannen, putmunsmannen och klamydiamannen - jag gör slut. Det är slut. Over, so over. Hör ni det?