Please, go fuck yourself.
Nu kastar jag in handduken för dagen. Det har varit en hemsk dag rent ut sagt. Jag är ett jävla pms-monster just nu och är ute på en härlig tur i en känslomässig bergochdalbana. Det är helt fantastiskt, verkligen. Och min chef är ju förbannat bra, eller rent av den totala motsatsen. Just nu vill jag inte se honom mer. Aldrig. Projektarbete och skola vill jag aldrig mer höra talas om.
Poor little misunderstood baby.
Förut var det centrum som var den säkra delen av staden. Jag kände mig dock aldrig varken hotad eller rädd i ett av stadens mest segrerade område. Faktum är att jag kände mig tryggare där än vad jag gör nu, nere i centrum. Ännu en våldtäkt har skett i närheten av min adress. Vad fan är det som händer? Jag tycker att det känns fruktansvärt pinsamt att åka buss eller taxi hem efter jobbet eller efter ett par styrketårar. Helst av allt skulle jag vilja ha en alldeles egen livvakt som hämtade mig utanför det ställe där jag befinner mig på och följde med mig ända fram till min port och såg till att jag kom innanför min dörr. Ingen är arresterad, och ingen information om vad Polisen gör med sina resurser finns att hämta. Om det fortsätter i denna takt betyder det då att vi tjejer kommer få utegångsförbud så snart mörkret faller?
Comparisons are easily done once you've had a taste of perfection.
I feel butterflies floating around inside.
Jobbet är mitt. Jag talar så klart om arbetsintervjun som utspelade sig under förmiddagen. Och eftersom jag nu är anställ är jag välkommen att följa med hela personalstyrkan på kryssning. Nu fullkomligt sprudlar jag av lycka. Det går verkligen bra nu. På alla plan. Även på det manliga ser det ut som. Jag insåg på tåget hem att trots framgångarna behöver jag faktiskt ingen karl. Jag klarar mig fruktansvärt bra själv. Åh, jag är så lycklig!
And every time that I tell you I don't care, I lie.
Den här dagen ser lovande ut. Det gillar jag. Det behöver jag. Kvällen igår flöt på. Bra drag på jobbet, och en helt okay drickskassa. Äntligen! Hoppas på ännu bättre drag ikväll då vi har talangjakt och livemusik. Jag är så glad, glad, glad.
Nu: Arbetsintervju.
Let me show you what you've been missing.
Jag förstår inte varför jag alltid måste testa saker jag inte tror på. Som när mamma åt Nutrilett för att tappa ett par kilo. Eftersom jag inte tror att det fungerar drack jag också de där förbannade dryckerna men gav upp så snart jag började drömma om mat. Nu har jag gett mig in på High fat, low carb-dieten bara för att jag tror att man går upp i vikt av den. Nyttigt att äta fet mat? No way. Vi får väl se hur tjock jag bli av all grädde och diverse andra feta saker jag ska äta. Lite ledsen är jag över att inte få äta pasta, popcorn och potatis men jag ska nog allt överleva. I alla fall en vecka. Lördag får bli en fuskdag.. För då har jag en mysig kväll inbokad med en närskyld.
I'm inspired when people don't like me.
Jävlar i havet vilken klippa jag är. Efter att min coola lumparpolare har lämnat land och rike så är jag den som får ordna saker och ting inför vårat projektarbete. Jag har under denna dag tvingat våran klass att sälja salami, beställt information om salami, ringt angående studentmössor och börjat med diverse andra saker som måste göras. Visst önskar ni att ni hade en vän som jag?
And the award for the best lie goes to you.
Är fortfarande bosatt med mitt underbara täcke i soffan men är nu helt kärlekskrank istället. Har Nothing Hill framför mig på väggen. Jag vill bli svept med storm. Verkligen, jag vill det. Jag minns inte hur det är att vara förälskad och jag har ingen aning om hur det är att älska någon. Tydligen ska det vara underbart. Allt detta trots att jag inte tror på kärlek. Livslång kärlek det vill säga. Och jag tror inte att det finns en för alla. Jag menar, vem skulle någonsin kunna älska Anders Eklund? Och jag har absolut ingen aning om vad poängen med detta briljanta inlägg skulle vara så jag sätter punkt här och nu. Punkt.
Revenge is sweeter than you ever were .
Nu mår jag bra igen. Det enda som krävdes var ett avsnitt av The Hills och ett paket kakor samt ett samtal med en av mina närskylda.
Ibland är jag för klockren. Jag var nyss ute i köket och skulle sätta på pastavatten och började leta efter min pasta. Jag hittade inte ett paket pasta utan fyra paket pasta. Vem äger ens fyra paket pasta när man aldrig lagar mat? I skåpet fanns även två flaskor olja. Olja av alla livsmedel..
No matter how much I need you now heaven needed you more.
Fy fan. Inte visste jag att en dag kunde vända kappan efter vinden så fort. Jag råkade läsa ett blogginlägg hos en känd bloggerska som väckte dåliga känslor inom mig. Nu är jag glad att jag skolkade och bäddade ner mig i soffan, och jag är jävligt lycklig över att jag är ledig idag så att jag kan ligga här i soffan med gardinerna fördragna.
I Wish I could bring you back.
I feel so untouched and I want you so much that I just can't resist you.
Nu ligger jag nerbäddad i soffan och kollar på Våra bästa år. Snart tänkte jag börja med att läsa på om Nationaldemokraterna. Nu är det så här att jag ska vara med i ett debattprogram. Fick svaret tidigare idag. Jag tror dock att jag ska avstå. Jag ska invänta vidare instuktioner men det känns inte rätt..
I don't know if I'm losing you, baby.
Igår berättade jag för min chef att jag tänker sluta. Så fort som möjligt. Igår sökte jag ett dussin nya jobb. Idag ringde min telefon och på fredag ska jag på den första intervjun. Samma dag ska jag kanske ta mod till mig och gå på dejt också.. Ut med det gamla, in med det nya.
I don't owe you.
Livet är rätt underbart. Pengarna rullar in. Jag älskar min säng, och har legat i den hela dagen endast iförd trosor och t-shirt. Jag har även ätit pasta med ost i sängen. Underbart. Känner mig inte speciellt nedstämd över att jag eventuellt är allergisk mot alkohol heller utan snarare lättad. Det är en bra söndag idag helt enkelt.. För första gången känner jag att jag klarar mig själv, och känner mig inte ensam. Det går bra nu.
I'm the one you wanna be like.
Alla dessa måsten. Måste duscha. Måste smörja in kroppen med after sun. Måste städa. Måste sätta rosor i vatten. Måste klä på mig. Måste gå på 50-års pärla. Sen så.. Sen kör vi. Jag ska in i dimman, ska du?
But boy one thing about me is I ain't a fool.
Att jag inte briljerar i köket är ingen nyhet för mina närstående men jag är faktiskt en konung på att steka pannkakor. Oftast. Förutom den där gången när jag smälte en kniv och förutom alldeles nyss. Mina pannkakor var verkligen en smaksensation, men när jag tänkte steka upp resterande delen av smeten för att ha färdiga pannkakor i kylen började det att gå utför. Jag förstod inte riktigt varför det luktade bränt och gick till köket. Hela köket var fyllt med rök och os. Jag hade helt glömt bort pannkakan i stekpannan. Ni kan ju sjäva tänka er hur det luktar i min lägenhet just nu.. Är det någon annan än jag som tror att jag behöver en kock?
Nothing but a heartache hits you when it's too late.
Det stavas inte thee, eller thé för den delen, det stavas te. Kom nu inte här och säg att det visst går att stava det thé om du inte fortfarande lever på stenåldern (ish). Det är som om jag skulle stava övre öfvre, eller huvudstad hufvudstad. Vi kan väl komma överens om att det inte är så svårt, eller hur?
I got my rock moves.
Jag vill inte vara sjuk längre. Jag vill gå till vinstugan efter jobbet och ta ett par steg på dansgolvet. Tyvärr så ser det inte speciellt ljust ut för min del.. Detta gör mig mycket ledsen. Råder inte sprit bot på allt?
If you're short on cash Im gonna pay your rent.
Vad är det för jävla samhälle vi lever i? Allvarligt? Nu ska vi inte bara vara rädda för att bli våldtagna, utan nu ska vi vara rädda för att bli ihjälslagna? Allt Polisen säger är att vi inte ska vistas på stationen under nattetid. Om vi inte ska gå hem ensamma och numera inte får ta bussen, hur ska vi då komma hem? Självklart finns alternativet svindyr taxi men alla ungdomar har inte råd. Vad hände med tjejtaxa? Och om vi ska åka taxi hem om kvällarna ska vi inte behöva bli nekade. Jag har ett flertal gånger blivit nekad att åka taxi hem för att taxichaufförerna anser att sträckan är för kort. Det är inte av lathet jag tar en taxi istället för att gå en promenad på tio minuter. Det är för att inte utmana ödet. Det här är sinnessjukt.
Don't take me for a fool.
När jag kom hem från jobbet så hittade jag en slasktratt från morgonens träningspass under sängen. Den är grön. Den luktar äpple. Den luktar som tuggummin jag åt när jag var yngre. Tuggummit kostade ungefär en riksdal och hade en sörja i sig som smakade surt äpple, är ni med på vilka jag menar?
What is this game we're playing? Should I stick around for more?
Efter gårdagens misstag har jag nu raderat halva min telefonbok, i stort sett. Alla personer som jag har kelat närgånget med rykte. Alla utom ett. Även om jag vet att jag säkert redan har fått min beskärda del av denne skönhet så kan jag inte släppa taget. Han har svept mig med storm på ett sexuellt plan och jag är inte redo att göra slut än.. Det här är inte hälsosamt för min själ.
