Pure Bullshit

Jag måste skaffa mig en livvakt nu. Han kanske skulle kunna hålla alla snuskiga pojkars händer borta från min ståtliga kropp på mina galna utekvällar som jag genomför allt för ofta med mina pumor? Det här börjar bli läskigt.. Jag har fått en människa som inte har alla hästar i stallet (alla indianer i båten, hissen går inte ändå upp - you name it) efter mig. Det hela började med att jag följde med honom till hans tillfälliga jobba-svart-polack-hem där han på fyllan berättade hur mycket han dyrkade mig och att han älskar mig. Jag ignorerade det sista i tron om att det var alkoholen som talade men ack så fel jag hade. På morgonen när han skulle åka hem till sin flickvän sa han återigen att han älskar mig. Denna gång var han fullständigt nykter. Sedan denna dag har jag fått ett par mystiska sms från denne man som jag totalt har ignorerat, men i senaste smset stod det att han tänkte ta en sväng förbi mitt jobb. Har han inte förstått att jag inte vill prata med honom? Han sket i det blå skåpet när han uttalade ä-ordet. Kanske borde jag ringa dörrvakten från helgen och se vad han kan göra åt saken? Om inte kanske jag får avsäga mig titeln som rockstjärna.. Ett annat alternativ skulle kanske kunna vara att sluta gå hem med främlingar, och ännu ett annat att jag kanske skulle sansa mig med mitt alkoholintag. Båda låter dock lika tråkiga så det lär inte hända inom dom kommande 20 åren. Jag vägrar att bli gammal i förtid.

Ska man kanske kötta på och ta ett tredje jobb? Pengarna kommer rulla in på band och jag kan finansera mitt liv som en sann rockstjärna helt klockrent.

Ibland känns allting bara så meningslöst, och att min födelsedag närmar sig med stormsteg får mig knappast att känna mig bättre. Det känns bara tyngre och tyngre för var dag som kommer min väg. En öl på det här skulle väl kanske inte sitta helt fel?

Jag tror på fullaste allvar att min vagina håller på att mögla. Jag tror att möglandet är ett sätt att sända mig ett meddelande på. Mitt behov är fortfarande inte stillat.. Den här grannen skulle mer än gärna få göra ett booty call för det var väldigt trevligt förra gången.

Var är min Dior-väska? Hur kunde jag ens tappa bort den? Men den största frågan är nog varför jag gick med en tom väska på krogen och lämnade pengar, kamera, bankomatkort och leg på vardagsrumsbordet. Väskan innehöll endast ett läppglans men under midnattens timmar även min inneboendes nycklar som jag av någon konstig anledning tvingade till mig, och då ska påpekas att mina nycklar låg i min jackficka som jag såg vackert hade på mig. Sedan att jag tydligen sprang halvnaken på krogen är någonting vi ska tala tyst om. Minnesluckorna är många och långa, och att ågren är på besök det tvivlar väl ingen på?

Vinet börjar göra inverkan på min inte allt för tighta kropp i skrivande stund. Kunde ha varit okay om det inte var så att mina vänner är totalt osynkroniserade och jag sitter här i förd klädsel naken med handduk. Sminket måste kletas på och det gör jag helst inte med ett par runda fötter. Jag vill vara lite attraktiv i jakten på nattens aktivitetspartner.. Humöret är inte vajandes i flaggstångens topp och jag kan se framför mig i min spåkula att denna kväll kommer förhoppningsvis innehålla en smula intriger och lite drama. Yes, you heard me - förhoppningsvis. Jag är sugen på att få slita ut the drama queen inom mig. Det var allt för länge sedan vi polade. Kanske ska man dricka en galen drink ikväll? Det brukar lösa alla problem.

1. What's up with att killar alltid ska spruta på ens mage?
På riktigt - är dom för lata för att tvätta sina skitiga snusbefläckade lakan? Inte är det i alla fall sexigt att bli helt kladdigt av någonting som sedan stelnar, luktar och är tidskrävande då man måste ta en lång varm dusch efter dessa svettiga aktiviteter. Ponera att du måste springa till jobbet..

2. Vad hände med spontanitet mina vänner?
En gång i tiden ingick jag i världens härligast gäng av människor. Det var vi mot världen och dom som stod i våran väg fick smaka på riktig soppa. Ingenting var planerat i minsta detalj. Fick vi för oss att springa nakna mitt under nattens underbara timmar så gjorde vi det. Vi kunde även umgås med fienden. Nu för tiden går olk tydligen och skaffar barn, villa och andra tråkigheter samt blir bara allmänt träiga. Hur ska man ens kunna veta när man tänker entra krogvärldens härligheter? Jo, jag tänkte gå ut ikväll 22:36:27, eller vadå? Fuck me, I'm famous.

Förutom att jag har tvål i mina vackra näsborrar så är det här dagens världsliga problem och jag avsäger mig här och nu all vänskap. Vi bortser från min pingla till inneboende för utan hennes käft som springer i 200 km i timmen om nätterna så skulle det vara otroligt ensamt. Jag signar ut.

Efter två dagars sängliggande i feber tror jag minsann att jag ska göra lite nytta. Jag ska masa mig ner till solariumet för att bättra på min sexiga bränna lite. Skulle vara skönt att känna sig fräsch när kvällen har så mycket att erbjuda. Efter att ha stekt mig 20 minuter närmare cancer står både städning och tvättning på schemat. Jag måste även ta en dusch för att tvätta bort feberdagarnas svettningar och smörpaktet som ligger i håret. Kanske applicera lite smink på mitt bleka finninga nylle? Jag förstår inte varför jag alltid får besök av min bästa vän finnen var eviga gång jag är sjuk. Har någon ett svar på det? Dessutom ska jag agera kock idag till mig och min inneboende. Jag ska ge mig på ugnspannakaka eller tunnpannkaka. Med mina grymma skills i köket så är det bara hålla tummarna och hoppas på att lägenheten finns kvar när hon kommer hem. Att sätta mig framför spisen är som att skriva under sin egen död gott folk.

Ikväll ska jag på över till min granne och kolla på Las Vegas. Eftersom han är motsatt kön vet alla vad för spännande aktiviteter det kan leda till. Han har lovat att inte spy denna gång så jag hoppas att han är en man som står fast vid sitt ord. Undra om han har rakat sig? Bäst för honom.. Sen har jag två andra dejter att gå på snart. Ena är en övernattningsdejt om jag har förstått det rätt och den andra är en middagsdejt. Han ska bjucka på middag. Jag har lite svårt för att gå ut och äta middag med okända människor av två anledningar; 1. Jag är sjukligt kräsen. Mina kompisar brukar säga att jag bara äter barnmat. 2. Jag har svårt för när människor tittar på mig när jag äter för det känns som om att jag har mat i hela ansiktet då, och hur romantiskt vore det?
Nu återstår att se vad som komma skall.

Jag är sjuk och jävlig idag och måste jobba i 14 timmar. Känns inte alls som en bra kombination. Jag skulle hellre vilja bege mig till min granne och slänga mig i soffan och mysa hela dagen. Kanske få sig ett skott i råttan samtidigt också. Mest synd för mig att han är minst lika schitzofren som alla andra ynglingar jag träffar. Jag får helt enkelt vänta tills vi ses ute i krogsvängen på fredag eller lördag. Precis som alla andra helger. Usch, jag hatar att vara sjuk när det inte finns någon att gnälla hos och när det inte finns någon som daltar med mig som den lilla två-åring jag är när jag är sjuk.

Jag är bajsnödig, sötsugen och behöver ligga. Hur löser vi det här?

Oh lord. Mina ögonlock hänger ner till knäskålarna just nu. Det skulle vara en dröm att få sova ett par timmar till men nu är det slut på sovmorgon, och slappa skoldagar. Från och med idag är jag en hårt arbetande kvinna. Jag börjar på mitt nya jobb vilket resulterar i att jag idag jobbar 12 timmar och imorgon knegar jag i hela 14 timmar. All min sömn är som bortblåst. Kommer vi iväg till Grekland så är alla ören guld värda. Frågan är bara hur jag ska jag överleva? Jag önskar att jag drack kaffe. Koffeintabletter kanske? Innan jag började på mitt första jobb fanns det ingenting  vidrigare än kaffe och Red Bull men numer är Red Bull och jag ganska bra vänner när natten börjar smyga sig på. Nu måste jag nog get dressed for success inför min första arbetsdag. Jag är förväntansfull. Jag tror att det blir kul. Lite tufft att lära sig allting om japansk mat och japansk servering, men det är kul med utmaningar.

Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Allting började med ett nyp i stjärten på det manliga könet och en raggningsreplik som löd "Vill du ligga?". Någon öl och lite mingel senare satt vi i en taxi i rusande fart på väg hem till honom. Allting gick som smort, kläder åkte av och vi hamnade i hans säng. Från ingentans flög han upp ur sängen och spydde. Han spydde ner hela hallen. Jag klädde på mig alla mina kläder och var i full färd med att lämna lägenheten när mannen, med nyborstade tänder och en fräsch andedräkt, lyckades övertyga mig att stanna. Vi hamnade återigen i sängen, dock med lite mer kläder på den här gången, och fortsatte där vi slutade när människan efter en liten stund däckade. Han somnade! Hur i hela fridens namn tolkar man det? Jag känner mig verkligen attraktiv, verkligen. Fast kanske är det han som borde skämmas eftersom han faktiskt både spydde och somnade.. Jag kan ju i alla fall låtsas. Det var mitt mest misslyckade försök till att få ett skott i råttan. Jag skulle ha valt hans kompis som ser bättre ut än mannen ifråga istället som jag ändå har suktat efter sedan mina svettiga dagar på gymmet. Det är lätt att vara efterklok..

Att städa som terapi fungerade inte. Mitt jobb däremot fungerar utmärkt som terapi under mina arbetstimmar. På jobbet handlar allting i min kanske inte så stora hjärna om jobbet. Jag glömmer alla bekymmer och jag kunde inte gilla det bättre. Jo, nu ljög jag. Jag kunde gilla det bättre om flickebarnet som dumpat hela sig själv i materiella ting i min lägenhet kunde svara på mina telefonsamtal eller sms så att jag vet att hon lever. Det är inte okay att gå under jorden bara så där. Nu börjar jag bli lite orolig att någonting faktiskt hänt. Hon svimmade ju ändå igår och gjorde en piruett på käken så att tänderna hamnade på sniskan.. Nog om det här. Min blogg, som faktiskt speglar mitt inre, är allt för deprimerande och negativ. Jag ska rycka upp mig, jag lovar. Jag ska försöka rycka upp min mamma med mig. Att vara ovänner var ingen bra idé. Speciellt inte eftersom hon har bestämt att fly land och rike till Norge på deltid. Kanske ska jag sova på en lösning?

Idag är det abso-fucking-lutely tomhet inom mig. Jag ska därför spendera dom närmaste timmarna med att springa ett fikamaraton. Allt för att slippa sitta ensam i mörkret och må som jag kanske förtjänar. Idag sa jag nämligen upp kontakten med min en gång så älskade mamma. Känner jag oss rätt kommer det inte hålla i allt för många dagar, men nu orkar jag verkligen inte ens tänka på hennes smutsiga namn. Jag var nära på att muntra upp mig med en shoppingrunda för pengar jag verkligen inte äger men stoppade mig själv och tänkte att jag kanske skulle börja städa som terapi istället men så långt har jag inte kommit än..

Oh lala la. Jag efterlyste ju nyligen priser på en städerska och hörde precis på radion att det endast kostar 195 riksdaler i timmen. Min lägenhet tar top två timmar att städa. Hur ofta behöver man städa? En gång i månaden? Fast jag gillar fortfarande tanken på en manlig städare bäst - då kan man kombinera både nytta och nöje. Det vore någonting..

Både syo-konsulenten och en arbetsintervju står på schemat idag, kan det här kanske sluta bra? Förhoppningsvis har min vind vänt och kan man inte få allt här i livet kan man kanske lyckas få en del. Tyvärr så vet jag att våran syo-konsulent inte har alla hästar hemma. Däremot vet jag att min chef tycker om mig och bara kommer att tala gott om mig. Det enda som fattas nu är sovsällskap av det manliga könet som kan hålla om mig när jag drömmer mardrömmar. Jag vaknade nyss av en hemsk dröm och känner mig fortfarande helt förstörd. Fy fan för att vara singel ibland. Bara ibland.